Många bollar i luften och bara allmänt förvirrad.
Men jösses sen Alfons kom... gångra allt före med tusen!
Det är rent av så jag blir arg på mig själv ibland.
Kanske det hör till, och kanske det går att kalla det amningshjärna som jag hört talas om, men när tusan ger det med sig?
Ord som försvinner, saker likaså, och tankar.
Att fokusera och prata med nån när det händer saker runt en är bara att glömma, och jag känner mig så sjukt otrevlig.
Man kan i en stund tänka på en sak, som man ska minnas göra eller säga, och så vips så är det borta.
Och för det mina vänner vill jag be om ursäkt, jag rår inte för det, det är inte alls min mening att vara otrevlig... men jag vet iaf om det och är ledsen för det!
Allt sånt man hör om innan man får barn;
att det gör fruktansvärt ont men man glömmer det direkt man ser sin bebis
att man inte blir rik på att vara föräldraledig
att man tappar hår när man ammar
att man blir snurrig och får "amningshjärna"
att det inte går beskriva kärleken med ord
mm mm mm, allt stämmer hittills iaf!
Helt sjukt!
Och så hade jag kladdat ner en totalt osammanhängande sörja utifrån alla mina tankar, man ska skriva blogginlägg direkt när man kommer på det, inte försöka återskapa tanken som lät så bra nån dag senare!
Ni får stå ut eller sluta läsa helt enkelt ;)
Fina vänner jag älskar er, även om jag glömmer att säga det när jag tänker det!
Tack för att ni finns!
Puss och kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar