Ensam är stark sägs det.
Tror inte jag håller med om det alls.

Blir det så att bara för att nån är stark så är det på nåt vis ok att "lämna den ensam"?

För att den klarar sig alltid ändå?

Jag är en stark människa men det värsta jag vet är att känna mig ensam.
Det gör mig svag och ledsen.
Eller att jag ger och inte får tillbaka.
Eller att det jag gör i slutändan inte har nån betydelse, glöms eller bara inte uppskattas för att jag inte förväntar mig nåt tillbaka.

Och värre blir det när man hör och ser andra få tid och kärlek och då undrar man ju om man verkligen är den man tror själv att man är, mot andra fram för allt.

Som en tonåring som inte hittat sin plats i livet. Märklig känsla.

Jag är stark och klarar mig själv men jag vill aldrig nånsin känna mig ensam eller som att jag är överflödig/onödig/ouppskattad, det gör mig svag och liten.

monster

Ibland flyttar det in ett monster hos oss.
Ikväll gjorde det det.
Ett för-sjukt-för-att-göra-nåt-men-för-frisk-för-att-göra-inget-monster.
Febern var borta imorse och ersattes med snoflA.

Följde med pappan ut på en liten matningstur och rensa lite i verkstan en sväng efter middan.
In, fika, pyjamas, mysa, läsa, gonatt.
30 min senare är det fortfarande ett jäkla oliv inne på rummet, smyger dit men möts i dörren av ett "näe mamman inte komma in" inser ganska snabbt att nåt därmed är galet.
Hittar en halväten och ur-riven bok på golvet... man undrar ju då hur hjärnan på de små liven funkar?
Varför äta och riva ur en bok man dessutom gillar?
Kl är då ca 20.00
Börja om, lägga, utan bok, släckt lampa, dörr på trekvart, pussnatt.
Spark.
Spark.
Spark.
Suck.
Spark.
Uppe igen.
Får se till reklamen.
Börja om, lägga, pussnatt.
Spark.
Spark.
Duns.
Spark.
Spark.
Tittar in... hela sängens innehåll på golvet.
Lugna.
Börja om, bädda, lägga, pussnatt.
Spark.
Tillsägning.
Spark.
Tillsägning.
Spark.
Tillsägning.
Skrik.
Gråt.
Hosta tills man spyr fast sväljer ner igen.
Arg.
Lugna.
Börja om, lägga, pussnatt.
Gråt.
Spark.
Duns.
Arg.
Tittar in, hela sängens innehåll på golvet.
Lugna.
Börja om, bädda, lägga, pussnatt, gråt.
"Mamma ligga här."
Mamma ligger en stund.
Kl är nu 23, monstret gick hem ca 22.30 och kvar ligger min älskade, trotsiga, omöjliga, envisa, vackra onge.

Pmöte imorgon.
Hörs hej.

bubbla

Man kan ju leva i olika bubblor... tex nyfödd-bubbla osv...

Min bubbla är att vara totalt ofokuserad, en dag i taget och knappt det, röra till det, ingen ordning, lite ork osv osv osv.
Sjukt frustrerande. Sjuuukt frustrerande.
Speciellt för min omgivning skulle jag kunna tänka mig.

Ja jösses vilken cirkus.

Jobbade natt i helgen, sen hem igår morse för att fortsätta hemma med en febertus som fick feber redan på söndag eftermiddag.
Vi hade en riktigt seg dag halvt vakna halvt sovande... får så ont i hela kroppen när jag inte får sova riktigt.

Så kan det gå och här sitter vi nu fortfarande med feber.
Lilleman har nog aldrig haft feber mer än  halv dag tror jag tidigare så det här är ju inge vidare...

fyyy faaan

Vad jag ska sova inatt!
Jag njuter oftast av att sova hemma, i vår säng med en liten rullandes och snurrandes och mysandes om vartannat, men inatt ligger jag ensam i en hotellsäng och ingen som kan väcka mig!
Förutom kissnödigheter eller annat sattyg förstås...

Haft en heldag här i Åre med diskussioner och träffat massor med andra assistenter och insett att vi har lika många likheter som olikheter i våra arbeten. Fascinerande!

Avnjutit lunch och middag i lugn och ro och hunnit bada på badet här helt för mig själv i princip, sånär som på en halvfull byggare och en tysk turist som var surrsjuka!
Avvek först av alla ilväll för jag kände för att ligga på rummet och bara vara...
Och givetvis ladda för frukosten, bästa med allt ju!

Imorn har vi mer att planera och diskutera innan tåget hemåt går vid 15.
Slut på vardagslyxet!

Men vilket lyx att få vara med på nåt sånt här via jobbet. Guld värt!
Min första gång så det var på tiden!

Gonatt, bacon och äggröra kallar på mig!

läggning

Från en liten släkt-bebis-säng till vanlig spjälsäng, som blev sänkt och sen flyttade med upp hit och stannade så, men efter ett bra tag lärde han sig att klättra ur så vi tog bort sidan!
Men hela tiden har liksom gavlarna "skramlat" i sina spår så fort han vänt sig eller rört sig, vilket är konstant, och han har vaknat och kommit till vår säng, och fortsatt rört sig... gaaah...

I sommar har vi verkligen fuskat och gått och lagt oss tillsammans i vår säng istället, blev så efter han var sjuk och jag ville sova bredvid han, och det var inge kul att försöka bryta... gick ibland.

Men så fick han en storkille säng nån gång i slutet på sommaren, som några barn i hans släkt på pappans sida haft, och så fort mamman orkade ta tag i läggningen igen och inte behövde gå och lägga sig samma tid som sin 2 åriga son, så går allt sen en stund tillbaka så rackarns smidigt... först ett tag så låg vi i samma säng och mös tills han somnade, men nu går det att lägga och säga gonatt och återgå till vad man nu gjorde innan eller behöver göra eller ännu bättre inte behöver göra nåt alls!

Och den stora killen är sen några dagar vällingfri, *peppar peppar* så funkade det med att låta burken ta slut och visa och säga att den är slut.
Ibland säger han "köpa ny mon mamma" men så säger man att vi kan ju fika nåt istället för du är ju storkille nu så blir han alldeles stolt och glömmer vällingen!
Omg vilken lättsam, smart, underbar och duktig liten kille vi välsignats med!

Sooom visserligen nu för tiden retar gallfebern på mest mig med sin trots och gränsprövning. Men det sitter mest hos mig som fattas ork och tålamod, tillfälligt och övergående som allt annat! 

Gokväll.

imorn

Som min son säger om allt som måste göras, imorn!
Han är för söt.

Men imorn iaf så tänkte jag att allt skulle ske ;-)
Jag ska vara pigg och glad och piffig och snygg!
Morgonen visar hur dagen blir.
Men på kalas ska vi.

Idag har varit halvslö och sen full fart till helslö nu...
Dammsugit, skurat och lagat köttgryta som för övrigt blev skitgod.
Jag tycker om grytor mer än min sambo men jag tror jag ska börja laga mer av dom!

Igår kom brorsan ända hit med en möbel till hallen, som var slut här i Östersund men fanns i Sundsvall, men som rätt snabbt visade sig, på en skitstor bild på framsidan av kartongen, att det var fel möbel.
Brorsan visste ju inte vad jag köpt så han hade ju inte gjort nåt fel men dom som jobbar på butiken kan man ju tycka ska se skillnad på ett smalt högt avlastningsbord mot ett stort brett vardagsrumsbord?
Morr sa jag då. Dubbelmorr.

Idag fyller världens bästa stortjej år!
Grattis på födelsedagen!
Och även Nogga som sen 11 år tillbaka fått stå lite i bakgrunden men ändå lika mycket födelsedagsbarn, grattis Gogga!

Gokväll.

Ni vet när man vill massor, verkligen vill och är sugen på att tex baka och städa och få ordning osv...
Men så bara går det inte.
Som nån slags blockering av nåt slag... den fysiska orken som inte finns och så bara blir det inte.
Sjukt frustrerande... sjukt ledsamt... och sjukt olikt...
Vill bara säga åt mig själv att skärpa mig och rycka upp mig, nyss.
Men det går bara inte som sagt.
Tur det är övergående!

Ska se vad vi orkar med idag då.
Äta... vila... äta... vila... äta...

"bedit"

Lilleman har ett nytt intresse, eller ja de har iaf tagit över helt som det verkar...
Han har ju iofs alltid varit bebis-intreesserad men nu är det ännu mer!
Varje dag pratar han om "bedit"arna på dagis, som bor på Älgarna (storbarnsavdelningen) och han verkligen längtar dit och få leka... docka får man då rakt inte säga då rättar han en med "bedit mammaN".
Besvikelsen nu ett par dagar då det varit finväder så dom gått ut mest direkt vi kommit har varit total... för ute har man inga bebisar.

Men ikväll, då har han fått låna HEM en "bedit" från mosterBobbo.
Stolt visade han upp den för en måttligt road pappa ;-)
Han döpte han/hon ca 5 gånger i bilen hem, Kalle, Tobbe, Tina, Pippi & Annika, men väl hemma var det bara hon.

Lite besviken då "bediten" inte hade "jamas, blöja lika du mammaN" när dom skulle gå och lägga sig men det gick ändå!
Nu sover han gott med armarna över den.

Vi har absolut inte förbjudit dockor eller så men intresset har aldrig funnits och han har 1000 gånger hellre lekt med traktorer/fordon osv, men nu är det tur att det snart är jul så får han önska sig en egen "bedit" om han vill :-)

Det var en dag då jag skulle skriva ett blogginlägg.
Men jag glömde visst bort det och nu har jag inget att skriva om längre?

Ska köpa syltsocker och koka lite lingon sen... lagom till perbullarna idag...
Så roligt har vi. Yippie.

No good day today.
Men lite igår och kanske imorn :-)
Hoppet! ☆