måndag, november 2

hjärtsmält

Min trotsiga lilla monsterunge.
Började gäspa redan vid 18 ikväll men höll ut till 19.45
Efter ett smärre slagsmål (han som utdelar slag och sparkar för tillfället, vad gör man åt sånt, inget tycks funka?) och en tvångs-påtagning av pyjamas så somnade han i min famn!(!!!!!!!!!)

När hände det sist?
Omg så mysigt att båda fötterna fick somna och vakna innan jag motvilligt bar han till sin säng.
Myyyysigare?

Annars är han ju förbannat söt och charmig.
Frågar "de för mamman? till typ allt, från varför det blir mörkt till varför jag måste jobba eller varför nåt är slut hemma eller varför nån ser ut så eller gör så.

Säger även "min elka schån" om det är nåt riktigt gött, ätbart.
Han älskar tex glööt, (salt)lak(r)it(s), (o)liver, tacot och "mango-flukt"=proviva mango som man tydligen inte kan dricka utan att sjunga "maaangoflukt" upprepade gånger.

Jag saknar han när han sover men är så glad åt den lilla stund mellan hans och min egen läggning på samma gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar