ångest

Åååh vad jag avskyr det ordet.
Eller den känslan... men oftare tänker jag ångest än känner ångest...

Saker just nu som framkallar ångest:
Semester - att inte ha tillräckligt med dagar för att vara ledig så länge som man vill.
Hade potten varit full så hade vi ju iaf haft 5 veckor.
Hade jag haft föräldradagar kvar så hade vi kunnat vara ledig ännu längre.
Har 9 dagar att spela på... sen obetald och det har man ju inte råd att vara speciellt länge.

Gifter - ja det finns ju överallt. Tror ingen medvetet väljer att tillföra gifter i sin vardag men det finns i typ allt och det är lättare sagt än gjort att vara giftfri.
Haft föräldramöte på dagis och dom tänker bli mer medvetna där, tänka på inköp och sortera bort lite leksaker osv.
Och det är helt rätt.
Jag väljer ju gärna ekologisk mat när ekonomin tillåter... ungefär så långt har vi iaf kommit.
Meeen jag använder schampo, deo, parfym, plastbestick, teflon-stekpanna, osv...

Jag mottager gärna tips och idéer om hur man kan minska där jag tillåts själv anse det möjligt och att jag faktiskt vill... men nåt jag avskyr är när folk prackar på en och får en att känna sig dålig, iaf sämre än dom, och att man gör fel.
Allt jämfört med dom själva som låter så duktiga och perfekta.

Att trycka ner andra för att känna sig bättre själv är ett fenomen jag aldrig kommer förstå

Tid - att känna att tiden inte räcker. Att vara otillräcklig. Jag hinner inte med. Och det får mig att må dåligt på riktigt.
Jag vill träffa så många, göra så mycket och ändå bara vara hemma och vara med min lilla familj.
Kvalitet för mig är att få spendera tiden med folk jag tycker om...

Och appropå det så börjar folk trilla av mitt livs-tåg... folk som inte bryr sig uppenbarligen... vilket i sig resulterar i mer tid till folk som faktiskt gör det!
Det är så tydligt när man träffar folk som inte bryr sig när du pratar eller vad du pratar om, som man på olika vis "tvingas" ihop med av olika anledningar, som du aldrig hör ifrån annars mer än ytligt och utåt.

Sakta men säkert ramlar livet på sitt spår igen med massor av vagnar av olika slag men alla fyllda med kvalitet.
Jag längtar efter att få känna mig lättsamt lycklig igen... tunga tider.