ur form

Bäddat ner mig i soffan med en filt och här ligger jag nog ikväll.
Mensvärk och kvavarande magkatarr som gör sig påmind via ett illamående bla... inte speciellt trevligt eller upplyftande.
Tror att min kropp försöker säga nåt?
Men jag kommer inte på vad...
Känner mig ur form nåt alldeles totalt... benig och jävlig men inte välmående för det som folk tycks tro automatiskt bara för att man är smal? Märkligt antagande...
Känner mig sjuk, inte otränad... eller ja kanske lite av båda men mest sjuk.

Har börjat nån ny grej att tokpoppa favoritmusik i bilen på väg hem och då blir man ju alltid på bra humör!
Minnen alltså.
Crazy.

Och ännu gladare blir man ju när man hör "olllllåå" "eeeejj" det första man gör!
Finaste lilla killen nånsin.
Så jäkla charmig och söt och omtänksam och snäll och go'.
Pratar massor massor mer nu.
Dansar inte dagligen disco men minst en sväng med Bolibompadraken.
Sover bra efter sjukan igen, phu.
Kissar på pottan och är naken så fort tillfälle ges.
Duschar med helt skumtäckt golv, helst dagligen!
Ska hjälpa till att laga mat och duka på och av... men ätit lite dåligt på slutet... dock inget jag oroar mig för då det verkar vara en period som gått över idag med blodpuddingslyx, och dagis har ju inte reagerat och sagt nåt så han har ju säkerligen ätit det han behöver!
Gladast i världen redan innan han öppnat ögonen säger han med världens gladast röst "mamma? (-jaa.) eeeejj" och kastar en arm runt halsen på en!
Mysgubbe deluxe.
Men också tjurgubbe deluxe... ibland är vi "osams" bra länge innan han ger sig och plockar upp/säger förlåt/kommer... har sin charm det med men ack så  tålamodsprövande...
Parkerar och plockar undan sina fordon och leksaker undan problem snyggt och prydligt när man ber han, ordningssinnet är det inget fel på!

Min lilla anteckningsbok för mina tankar... vilket slöseri med tid för er stackare som kikar hit titt som tätt.