Har jag tydligen drabbats av, eller så är det ett medfött fel!
Susanne blinkade lite i ett par sms och samtal åt mig, och vips så skulle vi till Vemdalen... ändå.
Och rackarns så skoj det var!
Så kom det ett farthinder... och så gick det bra ett tag, men sen ville jag bara hem.
Tack alla inblandade för en trevlig kväll, spontan och riktigt rolig, och världens bästa Suss alltså.
Vaknade igår med liiite ångest över valet ändå, för att jag va så hiskeligt trött iofs, men det kom ju Lowa och ändrade på!
Vi hade en lekdag både ute och inne, tacos-middag och tvhäng!
Idag har jag försökt mig på nåt helt nytt, och jag är arg för att jag inte kan.
Men skam den som ger sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar