dunkadunka

Igår var en riktig terapikväll för själen och hjärtat!
Jag for runt 6 till stan och vandrade runt på Coop utan att jag skulle ha nåt egentligen.
Eller ja jag tänkte ju handla, men utan lista och utan stress blev det mest bara småplock och kika.
Kom därifrån med:
Tandkräm utan flour till lilleman
Näsdukar
Påsar med "mellis-kulor" åt Alfons
4 reserv-barnmatsburkar
Kycklingfilé
Panerad torsk
Pommes stripes
10 krs nagellack
Farsdagskort
Smörpaket
Välling
Blöjor

Ja ni ser ju! Ingen struktur eller logik alls, men det gjorde ittnå, de va så skönt!
Glömde nästan bort tiden men hann ändå i tid ner på stan och mötte världens bästa.
Vi såg Gone Girl på bio och avslutade på MAX med det sedvanliga eftersnacket som till 99% inte handlade om filmen och lite kvällsfika!

Har aldrig riktigt känt behovet av den omtalade "egentiden", iaf inte ifrån mitt barn.
Men på vägen in när jag vred stereon på max och spelade dunkadunka musik så kändes det så skönt!
Nästan nostalgiskt ända tillbaka till nån halv-risig bil med stor baslåda, tom tank men fullt hopp om en toppenkväll oavsett vad som hände!

En sån vän.
En sån mamma.
En sån kvinna!
Alla borde ha en Jeanette i sitt liv!
♡