För 2 år sen, idag, kom jag att träffa en mycket speciell människa.
Vi hade träffats en månad innan, på en tillställning som ingen kan klandra en för att man tappar minnet på.
Men just den 22 maj var jag på dans i Aspåsnäset, tappade lusten och förde en sms-konversation med denne, som ändå var ute och for och erbjöd mig skjuts hem.
Den kvällen glömmer jag aldrig.
Den personen glömmer jag aldrig.
Tänk att det skulle behöva bli så här...
Allt löser sig förhoppningsvis till slut.
Tycker det är sjukt roligt att ni hittat tillbaka till varann :) Blev ju glatt överraskad i lördags! Myyys!
SvaraRadera