längtan

Tänk att vår fantastiska lilla onge snart fyller 3 år.
Ja det är ju ett tag kvar men ändå!
Han är så klok... och så egen!
Kontrar med skämt och har verkligen anammat sina föräldrars ironi.
Tjurig som få, men oftast mest mot sig själv för att han bara inte hör vad man säger!
Han läser/lyssnar så gärna på böcker men är så förstående om mamma inte orkar läsa på kvällen och nöjer sig då med sällskap...
Han har börjat säga till att han vill gå och lägga sig... sååå skönt att slippa bråka om nåt som är så skönt som att sova!

Har varit en liten jobbigare stund nu med olyckor... förstår inte varför det ska vara så hemskt att gå på toaletten?
För oftast har man ganska nyss frågat om han behöver men icke.
Bästa är ju när man vaknar på morgon av att han ligger bredvid en och skriker "kitta" rätt ut och försöker ta sig ur sängen lite snabbt, oftast för sent men ändå kommer det en liter till på pottan...
Och han kissar alltid innan läggdags och brukar inte dricka så sent...
Jaja det är väl som allt annat i perioder.

Nu har jag skurat in mig i soffan så lägligt!
Svept en iskall cola och mumsat på lite chips och choklad efter dagens blomplantering, dammsugning och skurning...
Hoppas på bebis inatt.
Som varje natt.
Besvikelsen när man vaknar och inser att man ska stå ut en dag till börjar bli ledsam... men jaa så dåligt mår jag så jag kan säga så utan att skämmas.

Hoppas ju slippa till barnmorskan imorn men är ändå inställd på att åka dit.
Bf imorgon.
Phu.

Bebis vad jag längtar efter dig nu!
Och mig själv.