ankomsten

Känns som att jag förträngt att vi ska få ett till litet liv inom säg 17-37 dagar.
Har inte hämtat in liggdelen till vagnen, inte babyskyddet, inte monterat spjälsäng, inte sorterat bebiskläderna, inte tvättat upp sängklädes-berget eller städat bilen som jag tänkt på min ledighet... mm mm.

Jag hinner garanterat, men vad har jag gjort istället då undrar jag ju?
Mest ittnå så, umgåtts lite och sen mest bara orkat mig igenom dagarna på nåt vis.
Fysiskt slut branog.
Flåsar som en kol-patient utan syrgas varje gång jag lägger mig för kvällen...
Vill bara få tillbaka makten över min kropp.
Sluta må illa, sluta kräkas, sluta flåsa, sluta ha ont, sluta gå upp i vikt, sluta ha stramande hud, sluta kissa i tid och otid, sluta vakna för att vända mig, sluta snyta mig konstant, sluta äta för att kunna svälja, sluta vara törstig, sluta vara trött, sluta vara tung, mm mm mm.

Nu kommer du ut lilla vän. ♡
Mamma är klar och väntar på dig!