Ååååh. Imorse ville jag inte öppna ögonen... fast så hör man sin lilla killes röst, "mammaaa", så vips så är man klarvaken och lycklig!

Vi sov 11.30 - 13 igår, kan vara därför jag somnade före 22 och ögonen inte ville öppnas imorse!

Han grät inte imorse när jag for från dagis!
Stolt mamma 😊
Fast klart det är ju jobbigt det med, känslan av att han blir så stor att han "inte längre behöver mig" är ju lite läskig!
Ropade mamma med lite ynklig röst så helt oviktig är man ju inte än iaf 😉

Livet är liksom ganska ok ändå!
Jag njuter och bitar ramlar på plats eftersom!
En bostad klar till min lilla familj så vore det ju tiptop 👌

PussHej!