söndag, september 7

stressad

Känner på senare tid en stress.
Inom mig liksom.
Vet inte varför eller vad som skulle kunna hjälpa men det känns obefogat.
Känns som att jag inte "gör nog".
När kl slår 7ish så stannar liksom livet.
Jag håller mig i närheten av min lilla gosse som sover lite oroligt nu... skulle kunna vara alla nya intryck och även nån tand som spökar.
Han är ju så fantastisk på alla vis!
Men inatt har han bråkat, skrikit, sparkats, rullat, skrikit lite till och tagit vääääldigt stor plats!

Men imorse fick jag mig en liten sovmorgon då lilleman följde med pappa på uppdrag, han va så glad när han kom hem, försöket att smyga in och väcka mig sprack med ett högt rop efter mamma strax utanför dörren!

Jösses vad fullt hjärtat är av kärlek! ♡

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar