opålitliga människor

När man börjar på å ha 111 besökare kan man ju tycka att man ska ha fler än en kommentar!
Men icke sa nicke.
Börjat på min andra jobb-natt... känns sådär må jag säga.
Men det går, och jag har planer på att baka muffins och se klart GossipGirl säsong 5 som jag påbörjade i ett annat liv som det känns.



Vad hände egentligen?
Vad gjorde jag?
Känns som att jag inte längre minns på sätt och vis.
Otrevlig känsla. För jag vet vad jag gjorde och hur fel allt blev.
Det kommer jag aldrig kunna glömma, och det bör jag inte heller.

Man funderar ju fram och tillbaka hela tiden... och fram tills idag har jag inte vetat nåt.
Men nu känns det som att jag vet mer än jag vill veta.
Och undrar, hur faan blev det så här?
Och dessutom folk, opålitligt jävla folk som man bara vill skrika åt.
Vet inte vad jag ska ha gjort denna människa i sig, men nåt då tydligen eftersom den vänt mig ryggen i en tid då vår vänskap hade behövts som mest.
Och det värsta är väl att folk varnat mig för det, men jag har valt att lära mig själv, kanske jag får skylla mig själv därför också. Jag trodde väl bättre och mer om denne.

Jag är inte en ond människa. Jag är inte elak med avsikt.
Jag har gjort fel och står för det.

Just nu känns det så jävla påtagligt och sänker mig totalt...
Skit. Faan. Helvete.